Elavtal:
Har ni bra tips/erfarenhet på ett vettigt och enkelt sätt att välja elavtal, vilken samlande sida ni gått in på för att göra ert val?
Har nu bortskämt bra långtidsavtal på den gård vi lämnar i Norrbotten på 0,48öre/kWh.
Kortfattat svar:
Det mest vettiga och enkla sättet att välja elavtal på ett opartiskt sätt är att använda den statliga jämförelsesajten Elpriskollen, som drivs av Energimarknadsinspektionen, där alla leverantörer måste rapportera in sina avtal och priser.
För en gård med historiskt mycket låga priser och troligtvis hög årsförbrukning måste ni fokusera på två avgörande faktorer: att välja ett avtal med ett extremt lågt eller obefintligt påslag i öre/kWh samt att nyttja det tillgängliga utbudet av elavtal i ert nya elområde.
Det rörliga priset kommer historiskt att vara billigast över tid, men med hög förbrukning kan ett smart timprisavtal vara det mest kostnadseffektiva valet om ni aktivt kan styra elanvändningen till de billigaste timmarna på dygnet, exempelvis för uppvärmning eller laddning.
Baserat på kundnöjdhet och lämplighet för hög förbrukning är digitala alternativ som Tibber eller det mer traditionella Skellefteå Kraft starka utmanare, men för att ge en skräddarsydd rekommendation måste ni ange det nya postnumret för att fastställa elområde och en uppskattad årlig kWh-förbrukning.
Det långa svaret:
Jag förstår er situation – att lämna ett exceptionellt förmånligt långtidsavtal i Norrbotten på 0,48 öre/kWh sätter en mycket hög standard som tyvärr är omöjlig att matcha på dagens elmarknad, där spotpriser i Norra Sverige (SE1) ligger runt 5-6 öre/kWh och i södra Sverige (SE4) närmare 80 öre/kWh, och det är då före skatter, moms, nätavgift och elbolagets påslag.
För att navigera rätt rekommenderas ni att starta processen på Elpriskollen, som är den enda statliga och oberoende prisjämförelsesajten i Sverige.
Till skillnad från kommersiella aktörer tjänar Elpriskollen inga pengar på ert val, och alla elleverantörer är skyldiga att rapportera sina avtal dit, vilket säkerställer att ni får en fullständig och transparent överblick över marknaden.
Eftersom ni flyttar till en gård kan man anta att ni kommer att ha en hög, potentiellt mycket hög, årsförbrukning, kanske över 20 000 kWh per år.
När förbrukningen är hög blir det absolut viktigast att minimera elbolagets påslag per kilowattimme (öre/kWh), eftersom den fasta månadsavgiften då får en relativt liten betydelse i den totala årskostnaden.
Ni nämner att ni söker ett enkelt och vettigt sätt att välja, och i detta ligger den primära strategin: välj en avtalstyp som minimerar priset per förbrukad kilowattimme.
För hushåll med hög förbrukning rekommenderar jag generellt att ni tittar på två avtalstyper: rörligt pris eller timprisavtal.
Historiskt sett har det rörliga elpriset varit billigast över tid jämfört med ett fast avtal.
Dock har det moderna timprisavtalet blivit det mest kraftfulla verktyget för att spara pengar, särskilt för gårdar eller stora fastigheter som ofta har stor potential för att styra sin elanvändning, till exempel genom att flytta uppvärmning eller laddning av elbil till timmar med lägre elpris, vilket ofta är på natten.
Bolag som Tibber har ett starkt koncept med smarta appar som hjälper er att styra förbrukningen efter det aktuella timpriset, och de har också fått högt betyg i kundnöjdhet och anses vara ett prisvärt val för hög förbrukning.
Ett annat stabilt alternativ med hög kundnöjdhet och 100% förnybar el är Skellefteå Kraft, vilket ofta är ett tryggt och pålitligt val.
Undvik i nuläget bolag som historiskt sett fått kritik för oseriösa säljmetoder eller höga priser, som exempelvis Svealands Elbolag, Telinet Energi, eller Fortum, baserat på insamlad kundfeedback.
För att jag ska kunna ge er en mer exakt och optimerad rekommendation av specifikt elbolag och avtalsform, är det avgörande att ni anger det nya postnumret för gården så att rätt elområde fastställs, samt en uppskattad årlig elförbrukning i kWh, eftersom prisskillnaderna mellan elområdena är betydande och den totala kostnadseffektiviteten är helt beroende av förbrukningens storlek.
Om skribenten
