Är det lönt att sätta batteri om man inte installerar checkwatt ?
Kortfattat svar:
Som elavtalsexpert måste jag vara tydlig: ur ett strikt ekonomiskt perspektiv är det i dagsläget inte lönsamt att installera ett hembatteri i Sverige om du aktivt väljer bort intäkterna från frekvensreglering (FCR) via tjänster som CheckWatt.
Den absolut största drivkraften för att uppnå en rimlig återbetalningstid (vanligen under 5-8 år) kommer från dessa FCR-intäkter, vilka kan uppgå till många tusentals kronor per år.
Utan denna intäktsström måste batteriets lönsamhet enbart baseras på två betydligt mindre och mer volatila inkomstkällor: ökad egenförbrukning av solel och prisarbitrage via ett timprisavtal.
För att överhuvudtaget ha en chans att motivera investeringen krävs ett timprisavtal från en modern leverantör som Greenely eller Tibber, eftersom dessa ger dig pris per timme och dessutom erbjuder smarta funktioner för att automatiskt ladda batteriet när elpriset är som lägst, vilket är avgörande för arbitrage.
För att ge dig en skräddarsydd analys, behöver jag veta din årliga elförbrukning (kWh), ditt elområde och storleken på ditt planerade batteri.
Det långa svaret:
Din fråga berör kärnan i ekonomin för batterilagring i svenska hushåll, och svaret är komplext men lutar starkt åt att det inte är värt det utan FCR-intäkter.
Anledningen är skillnaden i potentiella intäktsströmmar.
Ett hembatteri har primärt tre ekonomiska användningsområden.
Det första är att delta i frekvensmarknaderna (FCR), vilket är den inkomstkälla du överväger att exkludera, trots att det är den mest lukrativa med stabila intäkter.
De återstående två, som du skulle få förlita dig på, är prisarbitrage och ökad egenförbrukning.
Prisarbitrage innebär att du köper el från nätet när timpriset är lågt, ibland till och med negativt, och sedan använder eller säljer tillbaka den lagrade elen när timpriset är högt.
För att detta ska vara effektivt är ett timprisavtal en absolut nödvändighet.
Leverantörer som Greenely och Tibber är idealiska här, eftersom deras digitala plattformar och appar är designade för att ge dig full insyn i timpriserna och, viktigast av allt, möjliggöra automatisk styrning av laddning och urladdning baserat på din ekonomi, vilket användarrecensioner ofta lyfter fram som en stor fördel.
Arbitraget kräver dock stora prisskillnader, och vinsten per cykel är oftast marginell jämfört med FCR-ersättningen.
Den andra källan, ökad egenförbrukning, handlar om att lagra din överskottssolenergi för att använda den på kvällen.
När du använder din lagrade solel sparar du den kostnad du annars skulle ha betalat för elen från nätet, vilket är spotpriset plus moms, energiskatt, elcertifikat och elbolagets påslag.
Detta är en total besparing på cirka 120 till 150 öre/kWh.
Däremot missar du intäkten från att sälja överskottselen, som ger dig spotpriset plus en skattereduktion på 60 öre/kWh.
Nettoeffekten, det vill säga den faktiska vinsten per lagrad och förbrukad kWh, blir därmed betydligt lägre, ofta bara tiotals öre per kWh.
Sammanfattningsvis kommer det låga nettoutbytet från arbitrage och egenförbrukning sällan att kompensera för den uteblivna FCR-intäkten, och återbetalningstiden för batteriinstallationen kommer sannolikt att skjuta i höjden till 15 år eller mer, vilket överstiger batteriets ekonomiska livslängd.
Jag avråder bestämt från installation utan FCR-integration om din primära drivkraft är kostnadseffektivitet.
Om skribenten
