Har en fråga om batteri, jag köpte solceller från Sveasolar för några år sedan nu funderar jag på att installera ett batteri på 13,8 kW från samma ställe. Min fråga är om någon vet, är detta ekonomiskt försvarbart och sedan om detta batteri kan hjälpa till i det nya elsystemet med flödesberäkningarna på ett positivt sätt som de påstår?
Jag har försökt hitta information om detta på andra sätt men lite svårt att få bra svar.
Kortfattat svar:
Ekonomisk försvarbarhet för ett 13,8 kW batteri beror idag i hög grad på möjligheten att delta i Svenska kraftnäts frekvensmarknad – inte enbart på ökad egenanvändning av producerad solcellsel – vilket ofta kräver en återbetalningstid på 6-12 år beroende på anläggningskostnad och skatteavdrag.
För att maximera batteriets ekonomiska potential och bidrag till nätet är det absolut nödvändigt att teckna ett timprisavtal och använda en smart styrplattform – exempelvis från Tibber eller Greenely – som automatiskt kan optimera laddning och urladdning baserat på timpriser och behovet på frekvensmarknaden.
Det är just genom att erbjuda snabb reglerkraft, eller systemtjänster, till nätet som batteriet positivt bidrar till flödesberäkningarna och stabiliteten i det nya elsystemet.
Utan aktivt deltagande i frekvensmarknaden blir kalkylen svag, och för att kunna ge dig en exakt kostnads-nyttoanalys behöver jag veta den totala investeringskostnaden i kronor samt din årliga elförbrukning i kWh och vilket elområde du tillhör.
Det långa svaret:
Din fråga är mycket relevant och ligger i gränslandet mellan solcellsrådgivning och elmarknadsanalys, men som expert på elavtal kan jag fastställa de kritiska faktorerna för ekonomin.
Ett batteri på 13,8 kW är en betydande investering som traditionellt sett främst har motiverats av att öka andelen egenanvänd solproducerad el, där man undviker att köpa dyrare nätel under kvällar och nätter.
Dock har de höga kostnaderna för batterisystem historiskt sett gjort ren egenkonsumtion svår att motivera ekonomiskt, med långa återbetalningstider.
Den stora förändringen som gör ett sådant batteri ekonomiskt försvarbart idag är möjligheten att delta i frekvensmarknaden, vilket är tjänster som säljs till Svenska kraftnät för att stabilisera elnätets frekvens på 50 Hertz.
För att aktivera den intäktsströmmen krävs det att du tecknar dig för ett elavtal som kan hantera en mycket dynamisk prismodell – specifikt ett timprisavtal.
Ett företag som till exempel Tibber, känt för sin digitala plattform och fokus på smart styrning, eller Greenely, som också har liknande fokus på appstyrning, erbjuder tjänster där de agerar som så kallade aggregatorer.
De tar då din batterikapacitet och säljer in den på frekvensmarknaden, vilket kan ge betydligt högre intäkter än enbart prisarbitrage (köpa billigt – sälja dyrt) eller ökad egenanvändning.
Intäkterna från frekvensmarknaden har visat sig vara den dominerande faktorn för att nå en acceptabel återbetalningstid, ofta mellan 6 och 12 år, givet att du får det statliga bidraget, det så kallade gröna avdraget.
Utan intäkter från frekvensmarknaden kan återbetalningstiden bli oacceptabelt lång.
Vad gäller den andra delen av din fråga, om batteriet hjälper till i det nya elsystemet med flödesberäkningarna på ett positivt sätt som de påstår, är svaret ett klart ja, särskilt om det är ett litiumjonbatteri som kan leverera och absorbera effekt snabbt.
När ett batteri används för att delta i frekvensmarknaden levererar det reglerkraft, vilket innebär att det snabbt kan öka eller minska effektuttaget från nätet.
Denna snabbhet är kritisk för att hantera plötsliga obalanser i elsystemet.
Denna flexibla och lokala kapacitet minskar behovet av att starta dyra och långsamma fossila reservkraftverk och bidrar till en jämnare belastning och därmed en positiv effekt på de lokala flödesberäkningarna i elnätet.
Att kunna jämna ut effekttoppar och dalar bidrar till att avlasta elnätet och därmed underlätta för både elnätets och Svenska kraftnäts utmaningar med kapacitetsbrist och snabb reglering.
Utan ett timprisavtal och en smart aggregator kommer dock batteriet endast att bidra marginellt till systemet genom en viss ökning av din egenanvändning, medan den fulla systemnyttan uteblir.
Om skribenten
